Veronica - med Hängslen, Livrem och Rumpan Bar.

Hösten 🍂.  Solen värmer än. Havet var stilla idag.  Läste Emma Hambergs bok je m’appelle Agneta. ”Att bära sin sorg med livsglädje”. Kloka ord ❤️. -Men är det här verkligen jag? frågar Agneta sin vän.  - Vad är jag? Vad är verkligt? Vad är fantasi? Vad är fult, vad är fint? Strunt i det! Jag tycker vi ska ställa oss en enda fråga: Vad är roligt? *** Så. Som en del i att överrösta sorgen över jobblöshet med livsglädje (Ja, jag är arbetssökande, igen! Sedan i midsomras), lastade jag kajaken på vagnen och gick ner till havet 💦🙏.  För vet ni. Jag tycker paddla är roligt!! 🥰 Ett lugn i rörelse. Och ni ska veta att jag aktivt söker nya möjligheter med jobb. Jag har sista två månaderna deltagit i intervjuer både live och digitalt, filmat in videosvar på frågor, gjort personlighetstester, ringt telefonsamtal, varit runt och presenterat mig för att följa upp på ansökningar. Dock inget napp än.  Vi gillar dig! Du är en toppkandidat! Men till någon annan tjänst än just...

Ljuva juni. När natten stannar ljus. Och solen värmer. Havet.     Värmer mig. När kommer dagen? Frågar mörkret inuti. Ensam är bara vackert.  När någon finns där bredvid. Ljuva juni. Jag har längtat efter dig. När regnet blir ljumt Och livet längre för en stund. För kvällen är så lång. Men jag saknar dig.  Du utan namn .  Kom. Natten håller mig vaken. Känslorna tar över.  Sömnen uteblir. Ensam är bara vackert. Tillsammans i ett vi. När mörkret faller i höst. Vill insidan ljusna. Ljuva juni. Tack.  Du ger mig tröst.  Somnar i ljuset. Mätt. Men med en stor törst.  Ljuva juni. Ensam är inte störst.  ❤️

Född under norrsken, på dagen igår för 40 år sedan.  Allvarsam, liksom den bistra vinterkylan. Men med en ständigt sprudlande strävan efter ljus och glädje.  Kanske är det därför jag bär på en längtan efter sommarljuset, även när jag ler och njuter på skidorna nedför backarna i skymningsljuset om vintern. Veronica - Vis, Vacker, Världens bästa mamma! Tack familjen för fina ord till varje bokstav i mitt namn.  "Have you ever met someone that was sunshine in human form?" @highlysensitive_person Som högkänslig person upplever jag livet intensivt och innerligt. Har lätt för att uppskatta det lilla. En gåva! Men också en utmaning. Helst i kombination med att jag är utåtriktad (extrovert) - starkskör - vilket få högkänsliga är.  Som fyllda 40 har jag upplevt tillräckligt mycket för att känna mig trygg i att prata om detta. Jag vet vid det här laget att jag i rätt sammanhang är en stor tillgång. En känslotalang. Sensitivt begåvade är oumbärliga i samhället. Förr då vi säke...

Ledkryss - betyder vinterled.  För mig, symbol för: fjäll, frihet, lugn, natur, harmoni, äventyr, upplevelser, kyla och trygghet.  Trygghet när vinden viner och piskar snö i ansiktet; när mobilen dött för länge sen och sikten framåt knappt räcker till nästa ledkryss, 40 m fram. De är också en del av alla upplevelser i naturen året om. Där de står, röda, granna, och visar väg. Hoppfullhet.  Vart är jag på väg, 2021?  Liksom längs med leden på fjället, där skidåkare samsas med gående, hundspann och ibland skoter, samsas jag i livet med andra som vill gå samma väg som jag. I bästa fall får vi alla möjlighet att göra det vi önskar om än vi, i alla fall till viss del, behöver anpassa oss utifrån varandra. Ibland kan även andra bestämma över mina valmöjligheter. Vem tar täten och går först? Vem avvaktar? Vem blir ombedd att vänta på sin tur? Vem blir tillfrågad att följa med täten? Vem skiter i vilket och avviker från leden? Att finna harmoni längs vägen tillsammans ...

Tack 2020 för möten med många nya människor. Möten som bidragit till mycket glädje, lärdomar om både mig själv och andra, förundran över livsöden och människans förmåga till anpassning, men även frustration och besvikelse.  Möten som kunnat bidra till så mycket mer. Ett arbete där jag upplevt kunna göra väldigt mycket, men fick möjlighet att bidra med så lite. Att finna sig i situationer man själv har svårt att kunna påverka och råda över. Covid-19 är givetvis en sådan situation. Att hitta lösningar och nya vägar. Men det har också funnits andra situationer där covid-19 blir lätt att skylla på, men där egentliga orsaker varit andra. Min personliga utmaning att hålla avstånd till andra när jag vill närhet och när den fysiska kontakten, det taktila, också är ett viktigt verktyg i det arbete jag har haft. Tack 2020 för närheten till skärgården. Möjligheten att få se mer av våra skatter i naturen hemmavid. Leva stugliv i enkelhet. Vatten från dunk, torrdass och öppen eld. Stå vid hus...

Att vägleda eller bli vägledd.  Att lära av varandra där kunskapen och erfarenheten snarare finns i ens generation och intresse än i den faktiska åldern. Dottern, nio år gammal, lär mig att utveckla mina digitala färdigheter. Här i form av en videoredigeringsapp.  Självlärd, med otroligt flinka fingrar, visar hon mig olika funktioner och jag känner hur det är så här jag också umgås med mina barn av idag. ”Leker med mobilerna”.  Jag lär henne massor om livet av att bara ha levt längre än hon har, men när det kommer till it och mobilanvändningens finesser överstiger hennes kunskaper vida mina. OCH då är jag ändå väldigt digital av mig jämfört med andra i samma generation eller äldre än mig.  Jag är nyfiken på hur livet kan utveckla mig genom de möten jag ständigt har med andra människor. Som vägledare ”kan jag visa hästen vägen till vattnet, men jag kan inte tvinga den att dricka”.  Äldre vet inte alltid bäst eller mest. Det är unga dottern dagligen ett levande be...